En skenande krater

Efter mycket om och men är jag tillslut på plats. Hotlips Perssons lägenhet ser ut som fan och det stinker fruktansvärt här inne. Har vädrat och stoppat ner Hotlips i bingen med ett dropp. Lika bra att han får sova sig ur galenskapen innan vi gör upp. Under tiden har jag försökt sätta mig in i alla kemiska processer som står och pågår i det här köket. Fast jag vet ju inte ett dugg om allt det här praktiska så jag går mest runt och rör om i grytor och skakar lite på det som verkar instabilt.
Har röjt lite vid köksbordet för att få plats med mitt provisoriska kontor. Skulle behöva ta ledigt från alla andra åtaganden tills jag får någon ordning på den här cirkusen, men det är tyvärr omöjligt just nu. Min främste uppdragsgivare, Bärry har hört av sig och kräver vår odelade uppmärksamhet. Här nedan ser ni han på en gammal bild från min konfirmation.
Efter ceremonin kom han fram till mig och la sin kalla, tunga hand på min axel och sa: "Vi fixar dig grabben, det är lugnt. Vi ordnar dig serru..."
Sen dess har han varit vår främsta och viktigaste kund - och han är själv medveten om det. Därför kan det inte bli tal om någon friställning nu när självaste Bärry ringer från Pampas marina med tre nya klienter på flaket.
Så därför gäller det att sätta fart här nere. Gå runt i huset och ursäkta oss inför grannarna. Skylla på Perssons dåliga hälsa och sköra nerver och fan vet allt. Ringa in kusin Gredos. Han får sitta barnvakt tills Hotlips blir pålitlig och lärt sig räkna till hundra igen. När det är avklarat måste jag tillbaka till Husvagnen och förrådet så fort som möjligt.

Hotlips Persson ringde...

... och nu jävlar är det bråttom. Hotlips är i upplösningstillstånd och hotar med att kollapsa mitt i ett storkok. Han talade osammanhängande om temperaturnivåer och växelverkan och verkade just så debil som jag befarat. Han har återigen tagit sig vatten över huvudet när det gäller vår lilla verksamhet. Hotlips och jag driver sen en tid tillbaka att allroundlabb nere i Söderköping. Verksamheten går ut på att importera, förädla och distribuera olika berusningsmedel som ordningsmakten, hälsovårdsmyndigheter och tullen ännu inte lyckats beslagta och klassificera som droger. Det är en ständig kamp mot tiden och missöden av det här slaget har vi helt enkelt inte råd med.
Vi har fördelat arbetet så att jag står för kapitalet och Hotlips för hantverkskunnandet och grovjobbet. Det har i stora drag fungerat bra. Tyvärr när Hotlips en brinnande kärlek och åtrå till de produkter vi producerar och envisas, som den sanna konnässör han är, att själv kvalitetstesta samtliga produkter. Mycket och ofta. Det i kombination med att han ständigt envisas med att expandera verksamheten leder rätt snabbt till urspårningar av det här slaget. Förutom en rekordstor kratomgryta har han återigen dragit igång metalabbet. Så nu far han runt i sin svavelstinkande lägenhet/labbaoratorium och har helt tappat tyglarna om verksamheten. Grytor och hinkar står och fräser och spyr ur sig giftångor över hela fastigheten. Och mitt i alltihop far Hotlips runt som en skadeskjuten amfetaminhippie och svär åt provrör och aggregat.
Jag har helt enkelt inget annat val än att packa ihop mitt kontor, lämna husvagnen och bege mig ner dit på stört, innan han hinner ställa till med allt för mycket skit.